publicerad: 2021  
gnugga gnuggade gnuggat
verb
gnugg`a
1 gnida hårt med små, korta rörelser
JFR gno 1
någon gnuggar någon/något (med något)
någon gnuggar någon (med något)
någon gnuggar något (med något)
någon gnuggar någon (i något)
han gnuggade de frusna händerna fram­för elden; hon gnuggade de stela läderremmarna tills de mjuknade
○ ibland refl.
gnugga sig i ögonen
gnugga händerna se hand
belagt sedan början av 1500-talet (Läke- och örte-böcker); fornsvenska gnugga; nära besläktat med gno
2 var­dagligt ut­sätta för intensiv träning särsk. som för­beredelse in­för någon svår upp­gift
någon gnuggar någon (på/i något)
någon gnuggar någon (i något)
någon gnuggar någon (på något)
de blivande cheferna gnuggades i organisations­teori
gnugga geni­knölarna se geniknölarna
belagt sedan 1875
gnuggagnuggande, gnuggning