SAOL SO SAOB Alla tre SO Svensk ordbok publicerad: 2021 bingel bingeln binglar bingl·ar substantiv bing`el ● typ av (giftig) mindre ört med små gröna blommor som sitter i små gyttringar (på långa glesa ax) i bladvecken grenbingel; skogsbingel belagt sedan 1745; av tyska Bingel(kraut) med samma betydelse; trol. till äldre tyska Bunge 'knöl' SO Alfabetisk lista bindväv subst. bindväv (väv) bindvävsmassage (bindväv) binga subst. binge subst. bingel subst. bingo subst. bingobricka (bingo) bingobricka (bricka) bingohall (bingo) bingolott subst. Till alla ordböcker