publicerad: 2021
holländare
holländaren, plural holländare, bestämd plural holländarna
holl|länd·ar·en
substantiv
1
nederländare
○
i plur. ofta om personer från Nederländerna oavsett kön
○
någon gång äv. om person från provinsen Holland i Nederländerna
flygande holländaren
(sjöfarare på) spökskepp som (till straff för hädelse) dömts att segla till tidens ändeenl. en myt
belagt sedan 1507 (brev från riddaren Erik Turesson (Handlingar rörande Skandinaviens Historia));
fornsvenska holländare; av tyska Holländer med samma betydelse
2
apparat för sönderdelning av råmaterial för pappersproduktion
belagt sedan 1823;
identiskt med
holländare 1 (apparaten konstruerades urspr. i Nederländerna)