publicerad: 2021  
idissla idisslade idisslat
verb
i`dissla
● tugga (halv­smält föda) ytterligare en gång om vissa djur
idisslare
djur idisslar (något)
idisslande kor
○ äv. bildligt dra ut på (behandlingen av) visst ämne eller dylikt
någon idisslar något
vi kan inte idissla frågan längre – upp till beslut!
belagt sedan senare hälften av 1400-talet; 1773 i bildlig bemärkelse (Latinskt-svenskt glossarium); fornsvenska edizla, idhisla, till ið- 'om och om igen' och en av­ledning av äta
idisslaidisslande, idissling