publicerad: 2021  
1yra yrade yrat
verb
y`ra
ut­trycka sig på ett förvirrat sätt på grund av om­töcknat till­stånd, vanligen sjukligt
någon yrar (om någon/något/sats)
någon yrar (om någon)
någon yrar (om något)
någon yrar (om sats)
den sjuke har yrat hela natten
äv. bildligt tala osammanhängande
vad yrar du om egentligen?
belagt sedan 1712
yrayrande
2yra yrde yrt, presens yr
verb
y`ra
hastigt drivas med vinden om neder­börd
något yr
snön yrde
belagt sedan 1430–50 (Konung Alexander); fornsvenska yra; bildn. till 5ur
yrayrande
3yra yran
yr·an
substantiv
y`ra
1 om­töcknat eller förvirrat sinnes­tillstånd vållat av sjukdom eller dylikt
feberyra
belagt sedan 1677; till yr
2 upp­hetsat sinnes­tillstånd av starka lidelser eller dylikt
bröllopsyra; kärleksyra; segeryra
patriotisk yra; karnevalens vilda yra
belagt sedan ca 1670
3 vanligen i sammansättn. fin­fördelad neder­börd som drivs av vinden
belagt sedan 1697