publicerad: 2021
1yra
yrade yrat
verb
●
uttrycka sig på ett förvirrat sätt på grund av omtöcknat tillstånd, vanligen sjukligt
någon yrar (om någon/något/sats)
någon yrar (om någon)
någon yrar (om något)
någon yrar (om sats)
den sjuke har yrat hela natten
○
äv. bildligt
tala osammanhängande
vad yrar du om egentligen?
belagt sedan 1712
yrayrande
2yra
yrde yrt, presens yr
verb
●
hastigt drivas med vinden om nederbörd
något yr
snön yrde
belagt sedan 1430–50 (Konung Alexander);
fornsvenska yra; bildn. till
5ur
yrayrande
3yra
yran
yr·an
substantiv
1
omtöcknat eller förvirrat sinnestillstånd vållat av sjukdom eller dylikt
feberyra
belagt sedan 1677;
till
yr
2
upphetsat sinnestillstånd av starka lidelser eller dylikt
patriotisk yra; karnevalens vilda yra
belagt sedan ca 1670
3
vanligen i sammansättn.
finfördelad nederbörd som drivs av vinden
belagt sedan 1697