SAOL SO SAOB Alla tre SO Svensk ordbok publicerad: 2021 kalamitet kalamiteten kalamiteter kalam·itet·en substantiv kalamite´t ● något högtidligt olycka eller missöde som vanligen vållar mer förargelse än skada han råkade ut för kalamiteten att få frackskjortan nedspilld belagt sedan 1850; av franska calamité 'olycka; nöd'; av lat. calam´itas 'olycka' SO Alfabetisk lista kaktång subst. 1kakuminal adj. 2kakuminal subst. kal adj. kalabalik subst. kalamitet subst. kalas subst. kalasa verb kalasbra (kalas) kalasbyxor subst. kalasfin (kalas) Till alla ordböcker