publicerad: 2021
katt
katten katter
katt·en
substantiv
1
ett mindre, smygjagande rovdjur som har skarpa tänder, indragbara klor och vanligen lång svans särsk. som tamt sällskapsdjur
katten jamade; katten spann; katten lapade grädde; katten fångade möss och småfåglar
○
ofta med framhävande av (förment) magiska el. sexuella egenskaper
JFR
1katta 1
spotta över axeln när en svart katt springer över vägen; häxan hade en svart katt med gnistrande ögon
en katt bland hermelinerna
en uppkomling i societetengrabben från vischan blev en katt bland hermelinerna på anrika Handels
○ äv. allmännareom någon/något som inte passar in i sammanhanget:
den kommersiella popgruppen var en katt bland hermelinerna på världsmusikfestivalen
gå som katten kring het gröt
se
gå
inte en katt
ingen allshon kände inte en katt på festen
kattens lek med råttan
se
lek
något som katten släpat in
något (mycket) obehagligthan är missbrukare och van vid att betraktas som något som katten släpat in
osa katt
börja verka riskabeltnär det började osa katt på den svenska marknaden flyttade många sina investeringar utomlands
(vara) som hund och katt
se
hund
belagt sedan förra hälften av 1300-talet (Uplands-Lagen);
fornsvenska katter; gemensamt germanskt ord; jfr senlat. catt´us 'katt'
2
knappast plur.
niosvansad katt
äv. i kortform
katt
historisktett straffredskap som består av en tågända med (nio) knutförsedda snärtarnågra soldater försökte desertera och bestraffades med den niosvansade katten
belagt sedan 1648;
jfr engelska cat of nine tails 'niosvansad katt'