publicerad: 2021  
klurig klurigt kluriga
klur·ig
adjektiv
klu`rig
● listig på ett oberäkneligt sätt
JFR finurlig, knepig 1
klurig (för någon) (att+verb)
en klurig små­länning
○ äv. om handling eller dylikt
en klurig blick
○ äv. var­dagligt svår, in­vecklad
ett klurigt problem; kluriga teoretiska frågor
belagt sedan 1920; sv. dial. klurig; jfr ur­sprung till klura ut