SAOL SO SAOB Alla tre SO Svensk ordbok publicerad: 2021 koling kolingen kolingar kol·ing·en substantiv ko`ling ● vanligen i bestämd form nedgången hamnarbetare med speciell humor Kolingen skapades av Albert Engström belagt sedan 1897; urspr. spefullt ord om finnar; till fi. kuule 'hör på' SO Alfabetisk lista kolhämtare (hämtare) kolibakterie subst. kolibri subst. kolik subst. kolikanfall (kolik) koling subst. kolit subst. kolja subst. koljafilé (kolja) kolka verb kolka i sig verb Till alla ordböcker