publicerad: 2021
fäste
fästet fästen
fäst·et
substantiv
1
anordning eller bildning som förenar något med något annat
SE
fästa 1
fröfäste; lampfäste; muskelfäste; pivåfäste
○
äv. om stället för föreningen
bladfäste; hårfäste
belagt sedan 1523;
till
2fast 2
2
knappast plur.
fast kontakt med underlag
fotfäste; markfäste
fäste (för något)
få fäste för skidorna; tappa fästet; hon fick stadigt fäste för foten i klippskrevan
○
äv. bildligt
elden fick fäste i gammalt byggavfall
belagt sedan 1400–25
Heliga Birgittas uppenbarelser
4
mindre (militär) stödjepunkt
ett fäste (för något)
○
äv. bildligt
plats där något är starkt företrätt
Norrbotten var ett starkt fäste för det gamla kommunistpartiet
belagt sedan 1320–50 (En nyttigh Bok om Konnunga Styrilse och Höfdinga);
fornsvenska fäste; av lågtyska veste med samma betydelse; jfr ursprung till
fäste 1