publicerad: 2021
öppning
öppningen öppningar
öppn·ing·en
substantiv
1
direkt förbindelse (genom något eller mellan ut- och insida av något) som utgörs av öppnat eller öppet ställe i föremålet etc. i fråga; ofta med tanke på kontakt bara i den ena riktningen; vanligen om förbindelse som medger något slags förflyttning men äv. allmännare
dörröppning; grindöppning; ljusöppning; tunnelöppning
en öppning (för något)
han gjorde två öppningar i burken med tomatjuice; hon kikade ut genom tältets öppning; de tog upp en öppning i väggen mellan köket och matsalen; råttorna kommer in genom öppningar i stengrunden
○
äv. om tillfällig förbindelsemöjlighet
hon sprang över gatan i en öppning i trafikströmmen
○
äv. bildligt, särskilt för att ange möjlighet för utveckling eller dylikt
i motpartens bud fanns vissa formuleringar som kunde ge en öppning för fortsatta förhandlingar; företaget sökte efter en öppning för att komma in på den utländska marknaden
belagt sedan 1628
2
bringande av något i öppet läge eller tillstånd
SE
öppna 1
öppning (av något)
det blev nödvändigt med en öppning av bölden
○
spec. i medicinska sammanhang beträffande ändtarmen
något ålderdomligt
patienten har ännu inte haft öppning i dag
○
äv. om fri yta
en älg skymtade i en öppning av den täta skogen
belagt sedan ca 1690
3
vanligen i sammansättn.
det att (formellt) öppna något särsk. sammankomst men äv. allmännare
SE
öppna 2
öppningsanförande; öppningsceremoni; öppningssession
belagt sedan 1740
4
inledande del av viss verksamhet särsk. med tanke på utförandet
öppningsskede
det svenska laget blev överspelat i öppningen av matchen; partiet har gjort en stark öppning av valkampanjen
○
spec. om spel, särskilt schack el. bridge
Syd hade inte tillräckligt med poäng för en öppning (av budgivningen); svartspelaren kom ut passivt ur öppningen
belagt sedan 1702