publicerad: 2021  
manke manken mankar
mank·en
substantiv
mank`e
ryggens främre del på vissa dägg­djur t.ex. häst, oxe och hund
mankhöjd; mankrem
hon kände igen hästen på den väl markerade manken
lägga manken till an­stränga sig ordentligtett flitigt pr-team lade manken till för att få fart på stjärnans dalande karriär
belagt sedan 1638; bildn. till 3man