publicerad: 2021  
munhuggas munhöggs munhuggits, presens munhuggs
verb
mun`huggas
● (skenbart) smågräla under vänskapliga former
någon munhuggs med någon (om någon/något/sats)
någon munhuggs med någon (om någon)
någon munhuggs med någon (om något)
någon munhuggs med någon (om sats)
några munhuggs (om någon/något/sats)
några munhuggs (om någon)
några munhuggs (om något)
några munhuggs (om sats)
han gillar att nojsa och mun­huggas; brand­männen var vana vid att mun­huggas med barnen
belagt sedan 1616
munhuggasmunhuggande, munhuggning