SAOL SO SAOB Alla tre SO Svensk ordbok publicerad: 2021 ondska ondskan ond·skan substantiv [on`ska] el. [on`dska] ● önskan att orsaka sina medmänniskor (andligt) lidande JFR elakhet, illvilja nazisternas ondska ○ ibland tänkt som personligt verkande kraft hon kämpade mot ondskan och grymheten i världen belagt sedan ca 1400 (Klosterläsning); fornsvenska ondska Den banala ondskan. Svensk titel på reportagebok av Hanna Arendt (1964); i boken behandlas den moraliska kollaps som tillät nazisterna att utöva makt i Tyskland SO Alfabetisk lista onatur subst. onaturlig adj. ond adj. ondgöra sig verb ondsint adj. ondska subst. ondskefull adj. ondulera verb onekligen adv. oneliner subst. one-night stand subst. Till alla ordböcker