publicerad: 2021  
pappa pappan pappor
papp·an
substantiv
papp`a
● far det vanliga familjära tilltals­ordet m.m.
någons pappa pappa till någon
en ny­bliven pappa; han har just blivit pappa till tvillingar; kan du bre en macka åt mej, pappa?; pappa, bär mig på axlarna!
○ i sammansättn. äv. om person som i något av­seende är an­svarig för en grupp personer el. för viss verksamhet
klasspappa; nöjespappa; revypappa
○ äv. bildligt upphovsman
vara pappa till ett förslag
pappas gosse se gosse
belagt sedan 1685; urspr. barnspråksord; jfr tyska, engelska, franska papa, ita. papà med samma betydelse, lat. pa´pa 'pappa; mat'; jfr ur­sprung till far, påve
Pappa, kom hem!
För vi längtar efter dej!
Kom innan sommarn är slut, lilla pappa! Evert Taube, inlednings­raderna till Brevet från Lillan (i Himlajord, 1938)