publicerad: 2021  
parlament parlamentet, plural parlament, bestämd plural parlamenten
parla·ment·et
substantiv
parlamen´t
sällan vid beskrivning av svenska förhållanden, se "riks­dag" högsta beslutande församling i ett land, som representerar hela befolkningen och tänks ut­trycka folkets vilja
parlamentsdebatt; parlamentsledamot; parlamentsval
de olika partierna i parlamentet; presidenten upp­löste parlament och ut­lyste ny­val; regeringen förlorade förtroende­omröstningen i parlamentet och tvingades av­gå
sär­skilt som namn på folk­representationen i vissa länder
(det engelska) parlamentet
äv. om mot­svarande byggnad
gå till parlamentet
gatans parlament (upp­rörd) folk­massasom ut­trycker något krav eller dylikt; ibl. starkt ned­sättande om demonstration eller dylikt: polisen har en svår upp­gift när gatans parlament tar rätten i egna händer
belagt sedan ca 1800 i sin nuv. bet.; jfr fornsvenska parlamente, perlament 'gräl'; via engelska (den nu­tida bet.) av medeltidslat. parlamen´tum, fornfranska parlement 'sam­tal; råd­plägning', besläktat med franska parler 'tala'