publicerad: 2021
1poäng
poängen äv. poänget, plural poäng, bestämd plural poängen
poäng·en
substantiv
●
(siffer)enhet för bedömning av prestation eller resultat vid tävling eller dylikt
poängberäkning; poängställning; poängsumma
domaren gav laget full poäng för det utförliga svaret; ta poäng; plocka poäng
○
äv. om tal som motsvarar viss prestation etc.
intagningspoäng
det krävs höga poäng för att komma in på läkarutbildningen
○
spec. i högskolesammanhang om den mängd kunskapsstoff som normalt anses kunna inhämtas på en vecka
delvis historiskt
JFR
högskolepoäng
20-poängskurs
10 poäng motsvaras numera av 15 högskolepoäng
○
i vissa sportsammanhang i uttryck för mindre definitiv seger el. förlust (som grundar sig på domarbedömning)
poängförlust; poängseger
att vinna på knockout resp. fall smäller högre än att vinna på poäng
○
äv. om tal som anger någons ställning eller dylikt i annat än prestationshänseende
belagt sedan 1749;
av franska point med samma betydelse; av lat. pun´ctum 'styng; prick; punkt'; jfr ursprung till
pointillism,
punkt
2poäng
poängen poänger
poäng·en
substantiv
●
(avslutande) roande vändning som egentligen utgör det väsentliga i en historia eller dylikt
poängen (i/med något/att+verb/sats)
poängen (i något)
poängen (i sats)
poängen (i att+verb)
poängen (med något)
poängen (med sats)
poängen (med att+verb)
missa poängen; förstå poängen; efter många turer kom han fram till själva poängen
○
äv. om roande el. pregnant vändning, situation eller dylikt, som utgör en av flera (i längre berättande framställning eller dylikt)
komiska poänger; billiga poänger; poängerna följde slag i slag; en pjäs med många poänger
○
äv. bildligt, spec.
(utstuderad) mening, finess
poängen med att resa tidigt på morgonen är att det är mindre folk då
○
spec. äv.
starkt argument
det finns flera poänger i hans resonemang
belagt sedan 1821