publicerad: 2021  
prosodi prosodin
pros·odin
substantiv
prosodi´
● (läran om) talets intonation, betoning, rytm, kvantitet och övriga längd­förhållanden t.ex. tids-, frekvens- och intensitets­faktorer hos stavelser, ord el. fraser
○ äv. om sådana ljud­egenskaper (hos ett ord, i ett visst språk­bruk etc.)
finlands­svenskans prosodi
belagt sedan 1724; av grek. prosodi´a med samma betydelse, till pros´ 'till' och ode´ 'sång'; jfr ur­sprung till ode