publicerad: 2021
punkta
punktade punktat
verb
1
vardagligt
ofta med partikel, särskiltner, upp
skriva ner (ärenden, frågor och dylikt) i punktform
punkta (ner/upp) något
punkta (ner) något
punkta (upp) något
○
äv.
framställa i punktform
i sin inledning punktade hon upp de viktigaste förslagen
belagt sedan 1975
2
vardagligt
ibland med partikelnbort
punktmarkera
punkta (bort) någon
de lyckades punkta bort motståndarnas främsta målskytt
belagt sedan 1970
punktapunktande, punktning