publicerad: 2021  
rättvis rätt­vist rätt­visa
rätt|­vis
adjektiv
rätt`vis
1 som behandlar in­blandade parter (med mot­satta krav eller intressen) lika
JFR 1objektiv 1, opartisk
rättvisa; orättvis
rättvis (mot någon)
hon försökte all­tid vara rätt­vis mot barnen; det är inte rätt­vist att Olof all­tid får mer godis än Amanda
○ sär­skilt i förhållande till förut­sättningarna som behandlar in­blandade parter lika i den ut­sträckning som rimligen kan krävas om person, handling el. före­teelse
rätt­visa betyg; en rätt­vis dom; få en rätt­vis rätte­gång; läraren var sträng men rätt­vis
○ spec. i fråga om ekonomisk lika­behandling
rätt­vis handel; jordens resurser är inte rätt­vist fördelade (adverbial)
○ äv. om resultatet av något förlopp
en rätt­vis seger
○ äv. om något som an­ses böra få före­träde vid en opartisk bedömning
deras sak är rätt­vis
○ äv. mer abstrakt som ger en opartisk bedömning
JFR rättvisande
reportaget ger en rätt­vis bild av läget i landet
belagt sedan förra hälften av 1300-talet (Uplands-Lagen); fornsvenska rätvis; till 3rätt 3 och 1vis
2 något var­dagligt som visar rätt tid om ur
hur mycket är en rätt­vis klocka?
belagt sedan 1904