publicerad: 2021
självrättfärdig
självrättfärdigt självrättfärdiga
själv|rätt·färd·ig
adjektiv
●
som tror sig ha utomordentliga (moraliska) egenskaper
SYN.
egenrättfärdig
en självrättfärdig och distanslös person
○
äv. om handling och dylikt
hennes självrättfärdiga uppträdande
belagt sedan 1798