publicerad: 2021  
stackare stackaren äv. vardagligt stackarn, plural stackare, bestämd plural stackarna
stack·ar·en
substantiv
stack`are
● person som det är synd om
JFR krake 1
en fattig stackare; din lilla stackare!
○ äv. med inne­börd av klander snarare än med­lidande
en feg stackare
en annan stackare jagbetraktad som en stackare: en annan stackare måste ju jobba på jul­afton
belagt sedan slutet av 1200-talet (Westgöta-Lagen); fornsvenska stafkarl, stakkarl, stakere; till stav 1 och karl (urspr. om tiggare med vandrings­stav)