publicerad: 2021
skott
skottet, plural skott, bestämd plural skotten
skott·et
substantiv
[skåt´] 
1
projektil som avfyras ur skjutvapen
ett skott (på något)
lösa skott; skarpa skott; ett välriktat skott; ett dödande skott; avlossa ett skott; skottet tog i benet; han sköt sig ett skott för pannan
○
äv. om avfyrad sprängladdning
sprängskott
○
ibland särskilt med tanke på ljudet
flera skott hördes; skotten ekade i dalen
○
äv. om patron eller dylikt
han laddade revolvern med sex skott
klä skott för någon/något
utsättas för kritikofta orättvist och för någon annans räkning:
hon har ofta fått klä skott för åsikter som hon aldrig fört fram
komma som ett skott
se
komma
komma till skott
(äntligen) göra det som bör görasmycken tid kan förloras om man inte kommer till skott med diagnos och behandling
belagt sedan ca 1350 (Konung Magnus Erikssons Stadslag);
fornsvenska skut, skot; gemensamt germanskt ord; bildn. till
skjuta; idiomet klä skott (1596) urspr. 'uthärda beskjutning; utgöra måltavla för'
2
boll eller puck som sänds iväg med kraft mot motståndarlagets mål i fotboll, handboll, ishockey etc.
SE
skjuta 2
ett hårt skott; han fintade skott; målvakten räddade det välplacerade skottet; skottet tog i ribban
belagt sedan 1902
3
(genom tillväxt utvecklad) stamdel eller stambildning som ofta bär (anlag till) blad el. blommor
granens ljusgröna skott; hon tog ett skott från pelargonian och satte det i vatten
belagt sedan 1738;
efter tyska Schoss med samma betydelse; samma ord som
skott 1
4
skiljevägg i fartyg
i dagens kajaker finns vattentäta skott mellan sittbrunnar och förvaringsutrymmen
vattentäta skott
total frånvaro av förbindelsert.ex. mellan olika verksamheter:
förr i tiden var det ofta vattentäta skott mellan barn- och vuxenvärlden
belagt sedan 1691;
trol. av lågtyska schot 'skott; vad som skjuts för'; samma ord som
skott 1
