publicerad: 2021  
ströva strövade strövat
verb
strö`va
● ibland med partikel, t.ex.omkring gå långsamt utan något speciellt mål
JFR promenera 1, spankulera, strosa
någon strövar (omkring) (någonstans)
ströva i skogen; han älskade att ströva fritt i orörd natur; gaseller och antiloper strövade om­kring på savannen
belagt sedan 1719; trol. av äldre da. strøve 'plundra; röva; ströva'; av tyska streifen 'ströva om­kring'
strövaströvande