publicerad: 2021
svans
svansen svansar
svans·en
substantiv
●
långsmal, rörlig, vanligen böjlig kroppsdel i bakdelen på djur
svansspets; svanstipp; svansviftning
en gris med knorr på svansen; hunden viftar på svansen när den är glad; katten satte iväg med svansen i vädret; en boxer med kuperad svans
○
spec. om följe eller dylikt, ibland nedsättande (med antydan om bråkighet och dylikt)
två förskollärare med en svans av barn efter sig; idrottens svans
○
äv.
skämtsamt
stjärt
bita sig (själv) i svansen
göra något som motverkar ens egna intressenen skola som sparar in på personal biter sig själv i svansen
knyta upp svansen på någon
kuva eller besegra någonhon knöt upp svansen på konkurrenterna i sin internationella debut
med svansen mellan benen
med skamsen eller generad framtoningefter tre raka förluster åkte landslaget hem med svansen mellan benen
belagt sedan 1558;
av lågtyska swanz 'släp på kjol; svans'