publicerad: 2021  
telefon telefonen telefoner
tele·fon·en
substantiv
[-få´n]
● apparat för över­föring av sam­tal över större av­stånd
JFR telefoni
telefonabonnemang; telefonera; telefonsamtal; bildtelefon; mobiltelefon; porttelefon; texttelefon; tjänstetelefon
tala i telefon; svara i telefon; telefonen ringde; hans telefon var av­lyssnad
○ ibland om hela an­läggningen el. tekniken
de sökte henne per telefon
○ äv. (som kort­form) telefonsamtal
du har telefon; det är telefon till dig; chefen sitter i telefon
belagt sedan 1873; till tele- och grek. phone´ 'ljud'; jfr ur­sprung till fon, fonetik, grammofon
Om det fanns telefon i närheten
skulle vi kunna ringa upp ett sjuk­hus
och begära råd som ingen kunde ge
eller vi skulle kunna till­kalla läkare
som ingen­ting kunde ut­rätta. Karl Vennberg, Om det fanns telefon (i Halmfackla, 1944); diktens huvudtema är krigets absurditet