SAOL SO SAOB Alla tre SO Svensk ordbok publicerad: 2021 vägrare vägraren, plural vägrare, bestämd plural vägrarna vägr·ar·en substantiv vä`grare ● vanligen i sammansättn. person som vägrar att utföra viss handling, särsk. militärtjänst totalvägrare; vapenvägrare; värnpliktsvägrare belagt sedan 1886 SO Alfabetisk lista vägning subst. vägnät subst. vägport subst. vägra verb vägran subst. vägrare subst. vägrare (vägra) vägren subst. vägren (ren) vägräcke (räcke) vägröjare subst. Till alla ordböcker