publicerad: 2021  
tvåa tvåan tvåor
två·an
substantiv
två`a
● siffran 2
○ äv. person eller före­mål med naturlig an­knytning till talet 2 spec. om person som kommit på andra plats i tävling
hon kom tvåa och fick allt­så silver
○ spec. äv. tvårumslägenhet
○ spec. äv. spår­vagn eller buss nummer två
ta tvåan till stan
○ spec. äv. andra års­kursen t.ex. i grund­skolan el. gymnasie­skolan
komma upp i tvåan
god tvåa tävlande som upp­nått en hedrande andra­platshan spurtade och kom i mål som god tvåa
belagt sedan 1739