publicerad: 2021
1vin
vinet viner
vin·et
substantiv
1
typ av alkoholhaltig dryck som framställs genom jäsning av druvsaft och normalt håller måttlig alkoholstyrka
JFR
brännvin
ett torrt vin; ett halvtorrt vin; ett sött vin; ett fruktigt vin; ett mousserande vin
en flaska vin; rött vin till osten; vitt vin till räkorna; dricka ett glas vin till maten; höjda skatter på öl, vin, sprit och tobak; en skald som sjöng vinets lov
○
spec. om viss sort av sådan dryck
fina gamla viner; ett moget, fruktigt vin med viss strävhet
○
äv. om liknande dryck beredd av andra frukter eller dylikt
maskrosvin; äpplevin
nytt vin i gamla läglar
ursprungligen bibliskt(fruktlöst) försök till förnyelse av gamla formerhans roman i skräckgenren innebär att han häller nytt vin i gamla läglar
ömsom vin, ömsom vatten
både goda och dåliga inslaggruppens nya album innehåller ömsom vin, ömsom vatten
belagt sedan början av 1300-talet (Skåne-Lagen);
fornsvenska vin; gemensamt germanskt ord, tidigt lån av lat. vi´num med samma betydelse
2
(typ av) växt som ger vindruvor särsk. om en (i tusentals år odlad) klättrande buske med handflikiga blad, grönaktiga blommor i knippen och saftiga bär
odla vin
○
äv. om andra liknande växter
vanligen i sammansättn.
belagt sedan senare hälften av 1300-talet (i sammansättn. -trä; (Fornsvenska legendariet (Codex Bureanus)))
Vin, kvinnor och sång.
Efter en tysk dikt, publicerad utan författarnamn 1775