publicerad: 2021  
vanmäktig van­mäktigt van­mäktiga
van|­mäkt·ig
adjektiv
va`nmäktig
● oförmögen att före­ta sig något
JFR handlingsförlamad, maktlös
○ äv. (om känsla, handling etc.) som inte ger något resultat
en van­mäktig vrede; göra van­mäktiga an­strängningar
belagt sedan 1320–50 (En nyttigh Bok om Konnunga Styrilse och Höfdinga); fornsvenska vanmaktogher, vanmäkthoger