SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
å`beropa verb ~de ~t å|­be·rop·arhän­visa till som stöd för sin upp­fattning, sitt handlande etc.; med avs. på person(s ut­talande), text e.d. komm.hon åberopade ett gammalt löfte om att få köpa stugani ut­redningen åberopas vissa amerikanska forskarespec. med avs. på lag, bestämmelse e.d.normalstraffet enligt den paragraf som åberopats är två års fängelseåberopa ngn/ngt/SATSsedan 1696till å och fornsv. beropa ’ropa; kalla’ Subst.:vbid1-399038åberopande