SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
ba`belstorn substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en babels|­torn·etstor och hög (profan) byggnad t.ex. sky­skrapa ngt ned­sätt.arkit.JFRcohyponym1torn Manhattans babelstorn, enligt somliga symboler för mänskligt över­modurspr. om en trappstegspyramid i det forn­tida Babylondet bibliska babelstornetsedan 1820