SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
abrakada´bra substantiv ~t abrakadabr·at(skenbart) menings­lös ljudföljd med (förment) magisk verkan sag.JFRcohyponymnonsens troll­karlen sade sitt abrakadabrasedan 1798jfr lat., ty., fra. abracadabra med samma betydelse