tryckår: 2009
absorbe´ra
verb ~de ~t
ab·sorb·er·ar●ta upp
ämne (vanligen vätska el. gas), strålning m.m.
fys., kem. m.m.fys.kem.pedag.växternas förmåga att absorbera näringsämnentrasan absorberar snabbt smutsenfönsterglas absorberar ultraviolett ljus○äv. bildligt, spec.förstå och tillgodogöra sig
eleverna kan inte absorbera så mycket nytt stoff på en gång○spec. äv.helt uppta intresset hos
hon var helt absorberad av romanenabsorbera ngn/ngtsedan 1768av lat. absorbe´re ’uppsluka; uppsuga’; jfr adsorbera, resorbera
Subst.:vbid1-100254absorberande,
vbid2-100254absorbering;
absorption
