publicerad: 2021  
acceptera accepterade accepterat
verb
accepte´ra [aks-]
förklara sig finna (förslag, vill­kor eller dylikt) till­räckligt bra
någon accepterar (någon/något/att+verb/sats)
någon accepterar (någon)
någon accepterar (något)
någon accepterar (sats)
någon accepterar (att+verb)
styrelsen accepterade förslaget; båda de krigförande länderna accepterade FN-resolutionen om vapen­vila
ibland med an­tydan om mot­villighet finna sig i
hon var tvungen att acceptera beslutet
äv. med av­seende på person
hon blev snabbt accepterad på sin nya arbets­plats
äv. godta växel (till betalning)
växeln är accepterad
belagt sedan 1657; till 1accept
accepteraaccepterande, acceptering, 2accept, acceptans
Acceptera den före­liggande verkligheten, endast där­igenom har vi ut­sikt att behärska den. Ur "acceptera" (1931), den bok där funktionalismens idéer presenterades.