SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
all`männing substantiv ~en ~ar all|­männ·ing·engemensamt ägd mark till­hörande t.ex. ett härad jordbr.boskapen betade på allmänningensedan 1225öppet brev utfärdat av kung Erik Eriksson med synedom över rågångar i Västergötland (Svenskt Diplomatarium)fornsv. almänninger, till allir män ’alla män (dvs. bönderna i häradet)’