publicerad: 2021  
ankunge ankungen ankungar
ank|­ung·en
substantiv
ank`unge
unge till anka
den fula ank­ungen den utanför­stående som först blir illa behandlad men sedan beundradföre­taget var tidigare den fula ank­ungen men har genom den industriella hög­konjunkturen blommat upp
belagt sedan 1685