SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
an`se verb ansåg ~tt, pres. ~r an|­serha som sin å­sikt eller stånd­punkt ofta relativt genom­tänkt och rationellt grundad komm.JFRcohyponymtycka 1cohyponymmena 1cohyponym2förmenacohyponymbetrakta 2 företags­ledningen anser att vin­sten är för lågofta i konstruktioner med inf. (äv. refl.)doktorn anser honom (vara) all­deles friskhan anser sig all­tid vara den som vet bästanse SATS (om ngn/ngt), anse ngn/ngt vara ngn/ngt, anse ngn/ngt (vara) ADJ, anse ngn/ngt som ngn/ngt/ADJsedan 1526jfr fornsv. an­se ’se till, ta i betraktande’; av lågty. ansen ’betrakta; pröva; granska’