SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
an`stiftare substantiv ~n äv. vard. anstiftarn, plur. ~, best. plur. anstiftarna an|­stift·ar·enperson som är upp­hov till viss (skadlig) verksamhet jur.yrk.anstiftarna av upp­loppetspec. jur.person som med­vetet för­leder ngn annan till brott anstiftare (av ngt)sedan 1626