SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
ba`ne substantiv, ingen böjning orsak till (ngns) död vanligen genom vålds­handling; om gärnings­man, vapen, viss om­ständighet etc. åld.hugget i bröstet blev hans banengns banesedan slutet av 1200-taletWestgöta-Lagenfornsv. bani ’dråpare; död’; gemens. germ. ord, ev. besl. med gotiska banja ’sår’