SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
bidevin`dseglare substantiv ~n äv. vard. bidevindseglarn, plur. ~, best. plur. bidevindseglarna bide·vind|­segl·ar·en1far­tyg som ligger bidevind i mots. till far­tyg som har öppen vind mindre brukl.rum.sjö.sedan 17572en (rör)manet som har en flytskiva med ett upprätt­stående diagonalt ut­skott som liknar och fungerar som ett segel; före­kommande i varmare hav zool.sedan 1757