SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
bottenskikt [båt`-] substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en botten|­skikt·etlager närmast botten av ngt af.rum.röntgen­plåtarna av­slöjade något spännande i bottenskiktet, och tavlan gjordes renäv.lager som ut­gör botten själva bottenskiktet var av elfen­ben och in­läggningarna bestod av guld och ädel­stenaräv. bildligtsam­hällets bottenskiktsedan 1891