SAOL     SO     SAOB  

SO

Svensk ordbok

tryckår: 2009  

briljans [-aŋ´sel.-an´s] substantiv ~en brilj·ans·en1klar, kristallisk glans hush.glasen hade en ut­sökt briljanssedan 1896av fra. brillance med samma betydelse; jfr 2briljant, briljera 2ut­sökt finess eller teknik allmän värderingpianistens tekniska briljanshan redde ut komplicerade samman­hang med pedagogisk briljans(med) briljanssedan 1965

SO

Alfabetisk lista

  briggsegel subst
  brikett subst
  brikettera verb
  brikettpress subst
  brikollstöt subst
  briljans subst
1briljant subst
2briljant adj
  briljanterad adj
  briljantglas subst
  briljantin subst

  Till   alla ordböcker