SAOL     SO     SAOB  
SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
de´kis substantiv, ingen böjning dek·ispsykol.(vara) på dekis(vara) fysiskt eller psykiskt förfallenvard.​ berättelsen tar sin början hos en rysk adels­familj på dekis; restaurangen verkade vara på dekis efter­som ingen kock ville jobba där längre sedan 1881se deka ner sig