SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
dok substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en dok·etenkel, tät slöja som täcker huvudet och faller i veck över axlar och rygg spec. som del av den före­skrivna kläde­dräkten för nunnor men äv. all­männare kläd.nunnedoksorgedokänkedoksedan senare hälften av 1300-taletFornsvenska legendariet (Codex Bureanus)fornsv. doker; av lågty. dok ’kläde; tyg’; jfr duk