SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
dratt`a verb ~de ~t dratt·arramla på grund av slarv el. fumlighet vard.Nolldratta om­kullhon drattade i sjöndratta ngnstanssedan 1862sv. dial. dratta ’spilla; droppa; gå långsamt; falla’; gemens. nord. ord; jfr 1tratta 2 Subst.:vbid1-137656drattande