SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
1försla´g substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en för·slag·etan­givande av lämpligt handlings­sätt eller tänkbar möjlighet ofta i praktiken lik­tydigt med rekommendation komm.samh.tid.förslagsställareta fram ett förslaglägga fram ett förslagstödja ett förslagav­visa ett förslagett förslag till ny stads­plande vill ha förslag på namn på babynhon är på förslag till tjänstende väckte förslag om att hyra in en gäst­föreläsarespec.an­givande av lämpligt beslut lagförslagmedlingsförslagspec. äv. i vissa ut­tryck i sammanträdesspråkfler förslag?nog med förslagett förslag (om/på/till ngt/att+V/SATS), ett förslag (att+V/SATS)sedan 1542av ty. Vorschlag med samma betydelse, till vorschlagen ’före­slå’
2`rslag substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en för|­slag·etmelodisk ut­smyckning som består av en kort ton som an­slås före huvud­tonen språkvet.tid.förslag an­ges vanligen med små noteräv.vanligen i sammansättn. kort­varigt ljud som artikuleras före annat ljud t-förslagsedan 1807se slag 1-2