SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
1fil substantiv ~en ~er fil·en1enkel­riktad, vanligen markerad, del av bred kör­bana nu­mera ej i fackmässiga samman­hang, ersatt av ”körfält”trafik.bussfilgräddfilkollektivfildet gäller att byta fil i god tid när man ska svänga åt vänsterhon låg i fel fil vid av­fartensedan åtm. 1950av fra. file ’rad, räcka, led’, av filer ’spinna’, till fil ’tråd’; jfr defilera, filé, filigran, profil 2i vissa ut­tryck (placering på) rad af.rummen ligger i fili filsedan 17513samling av samman­hängande data lagrad under ett fil­namn i ett filsystem databehandl.filkatalogfilnamnsystemfilman måste söka i flera filer för att få fram alla upp­giftersedan 1970-talet
2fil substantiv ~en ~ar fil·enett verk­tyg för bearbetning av material genom av­rivning av små partiklar med upphuggna små skärtänder på bladet verkt.grovfilnagelfilträfilsedan 1472–86Speculum Virginumfornsv. fil; av lågty. vile med samma betydelse; av o­visst urspr.
3fil substantiv ~en fil·enfil­mjölk särsk. (i sammansättn.) i beteckningar på surmjölksprodukter kokk.lättfillångfilsedan 1732sv. dial. fil; av om­diskuterat urspr.