SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
fri`holt äv. fri`hultfri`hult substantiv ~et el. ~en, plur. ~ el. ~ar fri|­holt·et, fri|­hult·etan­ordning (vanligen trä­stycken) som hängs utom­bords på far­tyg till skydd mot stötar sjö.JFRcohyponymfendercohyponymkajskoning sedan 1741ombildn. efter fri, av lågty. wriftholt, eg. ’skavträ’, till wriven ’riva; skava’ och holt ’trä’; jfr rundhult