tryckår: 2009
ful
adjektiv ~t
1som har ett mindre tilltalande utseende
särsk. om person, vanligen med tanke på ansiktet
admin.MOTSATSantonymvackerantonymsöt 2
JFRcohyponymoestetisk
hon var egentligen ganska ful men hennes ansikte var ändå intressant○äv. allmännareoangenäm för synsinnet
dåligt papper och ful typografien ful fläck på kostymen○spec. med tonvikt på att ngt är bekymmersamtett fult sår○äv.oangenäm för hörselsinnet
en ful klang○äv. om väderleksförhållandensom kännetecknas av blåst och nederbörd
fult väderful (att+V)ful som strykmycket ful
figuren med de smutsiga kläderna var ful som stryk
sedan 1320–50En nyttigh Bok om Konnunga Styrilse och Höfdingafornsv. ful ’stinkande; ful’; gemens. germ. ord, urspr. ’rutten; stinkande’; jfr foul
2som på ett otrevligt sätt bryter mot vissa regler eller normer
admin.psykol.JFRcohyponymosnygg
en ful ovanadet är fult att sväradet var fult spel i finalen och flera spelare blev utvisade○särsk. i uttryck för svordomarfula ordhan är ful i munnenful (mot ngn)en ful fisksefisk 1
en ful gubbesegubbe 1
sedan förra hälften av 1300-taletSödermanna-LagenDen fula ankungen.Svensk titel på saga av H.C. Andersen, 1843 (om en förment ankunge som visar sig vara en svan)
