SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
ful adjektiv ~t 1som har ett mindre till­talande ut­seende särsk. om person, vanligen med tanke på an­siktet admin.MOTSATSantonymvackerantonymsöt 2 JFRcohyponymoestetisk hon var egentligen ganska ful men hennes an­sikte var än­då intressantäv. all­männareo­angenäm för syn­sinnet dåligt papper och ful typografien ful fläck på kostymenspec. med ton­vikt på att ngt är bekymmersamtett fult såräv.o­angenäm för hörsel­sinnet en ful klangäv. om väderleks­förhållandensom känne­tecknas av blåst och neder­börd fult väderful (att+V)ful som strykmycket fulfiguren med de smutsiga kläderna var ful som stryk sedan 1320–50En nyttigh Bok om Konnunga Styrilse och Höfdingafornsv. ful ’stinkande; ful’; gemens. germ. ord, urspr. ’rutten; stinkande’; jfr foul 2som på ett o­trevligt sätt bryter mot vissa regler eller normer admin.psykol.JFRcohyponymosnygg en ful o­vanadet är fult att sväradet var fult spel i finalen och flera spelare blev ut­visadesärsk. i ut­tryck för svordomarfula ordhan är ful i munnenful (mot ngn)en ful fisksefisk 1 en ful gubbesegubbe 1 sedan förra hälften av 1300-taletSödermanna-LagenDen fula ankungen.Svensk titel på saga av H.C. Andersen, 1843 (om en förment ankunge som visar sig vara en svan)